Kära bror
Bror Migge och hans sambo Kinna är hos oss här ute på Harstena.
De kom idag och ska stanna till onsdag.
Tyckte att han verkade rättså pigg när vi träffades. Nu har han dock gått och lagt sig för han böjade känna sig hängig.
Hur som helst..
Vi har suttit ute i trädgården och fikat och haft hur trevligt som helst.
Jag började nästan tro att allt började bli bra igen.
Men så kom jag in i köket - och möttes av en väldans nerstämt pappa.
han fick syn på mig, och det enda han sa var; "han är fan inte bra.. Inte bra alls ser jag.."
Jag förnekade det och sa att jag tycker han ser pigg ut. Han hade liksom tillochmed duttit och skämtat om sin sjukdom en del.. Och om alla läkarbesök och strålningar.
Men återigen fick jag en nerstämd blick och bara svaret; "Mmh.. Jag vet inte.."
Det är mycket blandade känslor.
Jag är jätteglad att han kunde komma ut och tillbringa lite tid med oss. Kunna ta igen allt vi missat under alla dessa år vi inte haft nån kontakt. Nu på senare år har vi ju fått tillbaks kontakten - vilket känna underbart.
Men så händer det här honom...
Han ligger fortfarande i friggeboden och sover.
Man hör enda in i huset hur han nästan hostar upp lungorna.. Fy fan säger jag bara.
Vill bara gå ut och krama honom.
Idag när vi träffades kramades vi hårt och länge. Mådde så sjukt bra av det.
Tycker du kan bli bra nu bror.
Du får inte må så här.
Dra åt helvete jävla fitt-lungcancer!
Jag älskar dig bror..
De kom idag och ska stanna till onsdag.
Tyckte att han verkade rättså pigg när vi träffades. Nu har han dock gått och lagt sig för han böjade känna sig hängig.
Hur som helst..
Vi har suttit ute i trädgården och fikat och haft hur trevligt som helst.
Jag började nästan tro att allt började bli bra igen.
Men så kom jag in i köket - och möttes av en väldans nerstämt pappa.
han fick syn på mig, och det enda han sa var; "han är fan inte bra.. Inte bra alls ser jag.."
Jag förnekade det och sa att jag tycker han ser pigg ut. Han hade liksom tillochmed duttit och skämtat om sin sjukdom en del.. Och om alla läkarbesök och strålningar.
Men återigen fick jag en nerstämd blick och bara svaret; "Mmh.. Jag vet inte.."
Det är mycket blandade känslor.
Jag är jätteglad att han kunde komma ut och tillbringa lite tid med oss. Kunna ta igen allt vi missat under alla dessa år vi inte haft nån kontakt. Nu på senare år har vi ju fått tillbaks kontakten - vilket känna underbart.
Men så händer det här honom...
Han ligger fortfarande i friggeboden och sover.
Man hör enda in i huset hur han nästan hostar upp lungorna.. Fy fan säger jag bara.
Vill bara gå ut och krama honom.
Idag när vi träffades kramades vi hårt och länge. Mådde så sjukt bra av det.
Tycker du kan bli bra nu bror.
Du får inte må så här.
Dra åt helvete jävla fitt-lungcancer!
Jag älskar dig bror..
Kommentarer
Postat av: Frida
Cancer är hemskt...
Hoppas han blir bättre, ska hålla tummarna.
<3
Trackback
