Mitt så kallade "liv"
Ibland känner man bara att allt är fullständigt åt helvete.
Finns ingen mening i någonting.
Händer det något bra så händer nåt urkukat som trycker ner en fullständigt.
Vad händer i mitt liv då?
Jo, för er som är intresserade så kan ni ju läsa:
Jag är arbetslös och har skitlite pengar.
Jag har konstant ont i mina höfter, knän och fotleder, av någon obeskrivlig jävla anledning.
För cirkus 2 månader sen blev jag dumpad av den som fick mig att må som bäst.. Den som var min lykta i mörkret..
Den jag älskade över allt annat. Och för att hälla lite extra salt i såret så träffade han en ny tjej bara nån dag efter han dumpade mig. Detta är något jag fortfarande inte kommit över för 5 öre. Tänker på honom istort sett varje dag och saknar honom.
Min bror har lungcancer och det ser inte alls ljust ut.
Han har strålats tidigare - och blev bra. Men sen började tumören växa igen så nu ska han in och strålas igen.
Dock finns det en hake.. Fungerar inte det här, så finns det inget mer läkarna kan göra för honom.
Så, det känns tungt, som fan.
Mitt liv är en jävla röra.
Finns så sjukt mycket mer som händer nu, men det orkar jag inte skriva ner. . .
Man vågar inte planera ett skit för man är nästan övertygad om att det kommer gå åt helvete.
Jag pratar med en psykolog.. Men vad fan hjälper det?
Att prata med någon löser inte så många knutar i en. Man mår väl hyffsat för stunden, men sen då?
Sen vill man bara supa sig obeskrivligt jävla full och däcka någonstans och hoppas att man inte vaknar.
Tyck att jag överdriver, men saker är den att det skiter jag fullständigt i.
Kände bara att jag ville skriva av mig.
Uppknullat... Så jävla uppknullat...
Finns ingen mening i någonting.
Händer det något bra så händer nåt urkukat som trycker ner en fullständigt.
Vad händer i mitt liv då?
Jo, för er som är intresserade så kan ni ju läsa:
Jag är arbetslös och har skitlite pengar.
Jag har konstant ont i mina höfter, knän och fotleder, av någon obeskrivlig jävla anledning.
För cirkus 2 månader sen blev jag dumpad av den som fick mig att må som bäst.. Den som var min lykta i mörkret..
Den jag älskade över allt annat. Och för att hälla lite extra salt i såret så träffade han en ny tjej bara nån dag efter han dumpade mig. Detta är något jag fortfarande inte kommit över för 5 öre. Tänker på honom istort sett varje dag och saknar honom.
Min bror har lungcancer och det ser inte alls ljust ut.
Han har strålats tidigare - och blev bra. Men sen började tumören växa igen så nu ska han in och strålas igen.
Dock finns det en hake.. Fungerar inte det här, så finns det inget mer läkarna kan göra för honom.
Så, det känns tungt, som fan.
Mitt liv är en jävla röra.
Finns så sjukt mycket mer som händer nu, men det orkar jag inte skriva ner. . .
Man vågar inte planera ett skit för man är nästan övertygad om att det kommer gå åt helvete.
Jag pratar med en psykolog.. Men vad fan hjälper det?
Att prata med någon löser inte så många knutar i en. Man mår väl hyffsat för stunden, men sen då?
Sen vill man bara supa sig obeskrivligt jävla full och däcka någonstans och hoppas att man inte vaknar.
Tyck att jag överdriver, men saker är den att det skiter jag fullständigt i.
Kände bara att jag ville skriva av mig.
Uppknullat... Så jävla uppknullat...Kommentarer
Postat av: C-3PO
Babü, du är inte överdriven. Det är "ok" att må asdåligt. :( Du vet att jag finns här iaf.. I Jävla Gävle. Jag ska rädda dig nån dag <3 Puss påre
Postat av: Klantarsle
Men gumman min! :*
Trackback
